Ny blogg med filmer från Kjugekull

Kolla in denna

Ny highpoint på efterlængtat projekt!

Under ett sællan skådat mæstarmøte gjorde Tobbe ny highpoint på Huggsexa sittstart. Det ær inte utan att pulsen går upp och att fingrarna børjar svettas :)

Vinteraktiviteter del I

Work session, Sonic ss 8A from Tobias Andersson on Vimeo.

På grund vår oerhörda motivation(eller snarare för att vi inte har något bättre för oss) har vi spenderat en hel del tid på kjuge senaste månaden. Detta trots att de senaste årens trend med snö på vintern, som även gör sej gällande i år, känns ovant för oss skåningar. Kanske vi helt enkelt inte har förstånd nog att hålla oss inne. Teamet består av Tobias("nittonåring med exterm utvecklingskurva"), Johan(pappaledig och nyligen återvänd skåning) och jag själv(nyss hemkommen från en deprimerande vistelse i frankrike).
Första tiden hemma för mej har mest bestått av att få tillbaka nypet och draget, och på den fronten har lunds trägrepp än en gång visat sej ovärderliga. Jag har även gjort en ny serie grepp under projektnamnet "Nu ännu mindre". Tobias är stark som fan och rev av sitten till "Duken" för några veckor sedan. Och Johan fullbordade sin comeback här om dagen med en bestigning av ovannämnda sittstarts ståstart. Men framför allt har vi gått fram och tillbaka(kanske i ett försök att hålla värmen) mellan projekten. Med i stort sett obegränsade tillgångar på tid, motivation och fingerstyrka är förhoppningarna stora om att iallafall några ska åka ner innan det blir för varmt någon gång i maj. De mest intressanta projekten är:

Huggsexa ss
Förmodling det lättaste på listan. Kan delas upp i en 7c+/8A del som leder in i ståstarten som är 7C/7C+, borde landa på 8A+ sammanlagt. En sak är iallafall som säkert, det är det bästa svåra problemt på kjuge både vad det gäller linje och moves. Klättring blir helt enkelt inte bättre än så här. Kalle var nära att göra den för två år sedan när han var ung och lovande men blir förhoppningsvis inte alltför besviken om någan annan gör den först.

En klok ko ss
Tobbes lilla baby med för kjuge ovanligt hårda slopermoves. Jag begriper mej inte på hur han gör det men han gör det iallafall. Moven är känsliga och explosiva på samma gång så det är svårt att veta hur svårt det egentligen är, men ligger nog i 8B-trakten.

La bohéme ss
En klockren linje med två långa moves på krimpar. Kompromisslös klättring, det finns liksom inget sätt som man skulle kunna komma undan med en lättare beta. Vi har gjort det första movet men det andra avisar oss gång på gång. Dessutom ligger den i ett köldhål. Skulle tro att graden ligger på 8B/8B+. Mer träning på trägreppen behövs här.

Tunn luft
Det, av oss iallafall, minst utforskade problemet på listan. Det ultimata projektet, ett stort tak högt över marken med långa moves på krimpar. Folk har stått och glott under det sedan man började klättra på kjuge. Jag har gjort första movet som består i att man tar två gaston ovanför huvudet för att sedan flytta upp en fot väldigt högt och det känns som att man går sönder invärtes. Sedan sträcker man sej ut till första krimpen i taket och faller därefter in i ett underkling, sen är det ett långt skickt till en spricka som jag tror är okej. Endast Oskar har lagt ner någon större ansträngning på det här problemet och hävdar att det är 8B+ iallafall.

Förutom projekten finns det även en del redan etablerade problem som vi inte gjort, sonic ss som det mest tilltalande och en del andra lägre problem av tvivelaktig kvalitet. Johan utnyttjade sin stora världsliga visdom(som imponerar Tobbe djupt) till att hitta en ny hälkroksbeta på ovanstående problem så nu är det bara 8A men betydligt skönare klättring. Här är en video från senaste sessionen, tyvärr var det is på de övre greppen.

http://vimeo.com/18298271

Yaaay

Duke of Alba ss 8A+ from Tobias Andersson on Vimeo.

Beastmaker

Nu ska det trænas. Beastmakern har anlænt och skruvas upp ikvæll i Copenhagen Boulders. Se en rescension hær.

Fyra sjuor & en åtta i Buthiers

Här kommer äntligen videon där Partage är med. Temat är highball, enjoy!

Font update

Så har jag kommit hem igen. För första gången på flera år har jag inte längtat hem pga av sjukdom, skada etc och jag sitter och saknar skogarna runt Fontainebleau.

Det största som hänt under resan var helt klart under bestigningen av Partage. Jag hade varit och tittat på linjen efter 8 dagar i Font med endast en vilodag och bestämde mig därefter för att ta en vilodag till och sen försöka göra den. Sagt och gjort, jag kom tillbaka men det var alldeles för varmt för att fungera. Partage är en hög arete med crux på slopiga pinchar så det är ganska friktionskrävande. Jag bestämde mig för att ta det lugnt under resten av dagen och agerade istället caddy till Cal som kom upp för Lady Big Claques :)

Framåt kl 17 bestämde jag mig för att det var dags att prova igen och Öyvind kom med för att spotta. Jag tog ett par försök på mig för att hitta balansen men förstod snart hur jag skulle göra. Jag klättrade mycket stabilt genom bottenkruxet och trodde för en sekund att jag skulle göra den, men högre upp stötte jag efter en djup pocket nästan utan att titta efter den, missade och så var jag tillbaka på padsen. Nu visste jag i alla fall att jag kunde sända och gick snabbt på igen. Direkt efter kruxet höll jag på att flytta upp min fot när jag hörde ett hemskt knäck från fingret. Det var högt nog att höras 15 meter bort där James stod och filmade. SKADA :(

Jag har under ett års tid varit något otursförföljd när det gäller skador och det här kändes som den sista spiken i kistan. Jag gick iväg en stund och satt för mig själv. I mitt huvud tänkte jag att den sista chansen för mig att få klättra något som helst antagligen var just nu och jag gick tillbaka. Jag bad Öyvind tejpa upp mitt finger så jag inte kunde använda det och gjorde mig sen klar att klättra. Bestigningen blev något hafsig men jag höll ihop det hela vägen upp, det var nästan så jag inte trodde det var sant när jag lyckades hålla cruxpinchen utan att använda ringfingret. Partage är en av de finaste linjer jag sett och att ha fått klättrat den är något jag alltid kommer minnas.

Thanks to Leo, James, Rich, och Cal for a fantastic trip!

Ticklist:

Partage 8A+

l'UBIK 8A

Misericorde 7C+/8A

T-Rex 7C+

Göteborg bouldering

Igår stack jag och Gross ut till Utby och Gärdsås. Vi fick gjort dagens projekt som var Sockerbiten 7A, Åttabollen 7B (highball, dålig landning, två pads, uff) och La bousse sittstart 7B+. Kände också på det mäktiga projektet och det var riktigt fett! Behövs mer än två pads och massor av upptaggning.

Idag åkte jag, Walker, Hammie, Geir och hans tremänning från Island ut till Branta Trappan. Det slutade med total Jackpot för min del. 3 FA:
- Kristallklar 7A+, riktigt nice mantlingsproblem.
- Pengagrön Lädersoffa 7B, väldigt spektakulär campusklättring.
- Notoriskt S.T.O.R 7B+, morfoproblem med riktigt svår dyno.
Walker hade en tuff dag med riktigt sliten hud och Geir stötte på Rolly Polly som är en av Walkers highballs. Hammie hade det ömsom gött och ömsom inte så gött. Höjdpunkten var när hon fick komma tillbaka till Walkers armar efter att ha tvångspassats av en skåning.

Törkerull 7B+, flash

Flash av Törkerull 7B+ i Foten. Outfitten är det senaste!

Oslo update

Det som slår mig hårdast efter två dagar på Oslogranit är hur ont jag har i fingrarna. Kan märka hur bortskämd och tjock jag blivit av att bo i Kbh. Kan knappt crimpa längre och har definitivt glömt allt om hur man står på små steg. Idag har jag utöver detta blivit till allmänt åtlöje. Då jag följer Snikens devis om att light is right så reser jag med endast handbagage på touren. Detta innebar idag att jag istället för moderiktig klätterväska hade två matpåsar med mina grejer i. I kombination med att jag glömt klätterbyxor och nu får klättra i röda lånkalsonger stållångbenstyle och att jag har en röd skogshuggarkeps är synen av mig på klippan minst sagt mäktig. Har klättrat runt i många fina områden och bilder kommer förhoppningsvis inom en snar framtid.

Nu blir det balkankonsert i centrala Oslo och Sniken skriker på mig att vi ska möta Mackan om 10 minuter. Nu kör vi!

Reseplan

Efter alla skador och nu en 2 månaders period med nästan oavbruten träning är det snart dags att röra på sig igen. Har tackat nej till alla möjliga resor under den sista tiden för att kunna fokusera fullt på att komma tillbaka i form. Så vart bär det då av? Först flyg till Oslo för att hälsa på Sniken, Öyvind med flera.

Därefter buss till Ggb för klättring och indisk mat med Gross, Said, Bean, Papi med flera.

Efter detta rullar jag vidare mot Stocktown för go bouldering och NM på K2.

När NM är avslutat är nästa steg att hoppa på flyget till Paris för 2,5 veckors klättrande i Fontainebleu tillsammans med gubbarna från CORE. Ryktet sa att Malcom Smith skulle bo i samma gîte men det verkar som att han kommit på bättre tankar och ställt in. Tror han hörde rykten om att jag och Business har varit helt oslagbara på dips på sista tiden.

Efter Font blir det evt en tur upp till Sheffield för att sen återvända till the land with no rocks för att träna vidare. Om allt går som det ska så verkar det som att jag bygger Danska Mästerskapen för både juniorer (Århus) och seniorer (Odense) i november. Något jag gläder mig enormt till.

Hursomhelst, om ni bor på något av de stälen jag nämnt och tycker att det finns go klättring som jag inte får missa så skriv skriv skriv i kommentarsfältet!

Kalle out!

Nya upptäckter och en nostalgitripp…

Hela sommaren har jag (Ola Olsson) hört talas om denna nya lilla klippa som boulderletarna Ehmann/Burgess nyligen hittat, dom pratade särskilt varmt om en lång travers som skulle bli en låååång resa. För ett par veckor sedan fick jag så äntligen möjlighet att besöka denna plats. Nu när jag stod framför förstod jag vad dom menade, den e sjukt lång, men med ganska stora grepp, jag tänkte att den kan vi kanske riva av idag. Efter lite uppvärmning var min plan att jobba in alla moven för att slutligen göra ett par press på hela. Jag kom 2/3 (när jag jobbade in moven) sen var jag helt slut och axlarna gjorde sig påminda i några dagar efteråt, vilken käftsmäll. Mycket imponerad av Burgess som har gjort 2/3 av traversen och det är bara en tidsfråga innan han sänder. Kör hårt JB…

Traversen med stort T (ca 3/4 syns på bilden)

I söndags gjorde jag, Lisa, Miffo(hund) samt Erik en tur till Torsebro för att få en liten nostalgiresa. Oj, vad det hade mossat igen. De klassiska linjerna var väl OK men ¾ var igenväxt. Eftermiddagen bjöd dock på några schyssta problem, rövarhistorier från ”då det begav sig” samt en väldigt skitig hund. Hela kvällen ägnade jag & Lisa åt att tvätta Miffot…

Lisa gör "Sötsurt" på Sockerbiten.

Erik klättrar "Sekten Sittstart" (sparsamt borstad).

Via Direkt...kan jag hjälpa till till med något?

Totalboulder Nörrebro Klätterklubb

Igår var jag på en riktigt rolig totalboulder på Nörrebro (min nya hemmastadsdel) Klätterklubb. Benjamin Viberg hade skruvat ihop ca 30 problem och det var en riktigt go workout att jobba igenom dem.

Här kommer lite bilder:

NIIIIIPPET!!!

Bear Jörn

Beefy

......and so it begins.

The week-end at Kjuge was great. The weather was on our side (which was nice)and the climbers began to arrive, hungry for some action. I managed to be there both days which was good, as i just got shut down by all most everything harder than 6c +. I arrived with big ideas of domination and mental images of flowing over the rock effortlessly on small vicious crimps with a smile on my face. the reality was sadly FAR from that of what my mind had fabricated . A bit too cocky, quite simply.After such a long break form bouldering (roughly five months) I found it hard to recruit that extra .........spark you need when bouldering as opposed to trad. The idea that you can and often should over grip the holds and crush it for 5 metres. No need to be gentle to the rock or be economical with your power. Basically , i just couldn't pull hard enough.

Thankfully though Sunday offered bigger and brighter things, after alot of reflection over my shite start the previous day.

The best thing about the week-end was seeing all the old faces and also the new faces. It really felt like the start of something good. Malmö and Helsingborg and K'stad were well represented as well as many others. The "Great Danes" were out in force as always. This mix can be expected and is nothing out of the ordinary. But was unusual was the visitors from Finland , Germany and Iceland. I can safely say that i've never ever met a climber from iceland before.

The mighty Harold Bohlin was also present, and without doubht flowing acoss the rock effortlessly with a smile ,as i had imagined for myself in my head .

Next week-end will be a toss up between Bohus trad and Kjuge. Two or three weeks ago it wouldn't have been a choice but now i feel really pysched for the boulders again. A tough choice but either way i kinda win.

If you were out this week-end and want to share a little then just leave the juicy details as comments here.

Shine on!! (see you on the stones soon)

Fortfarande inga bilder :(

Har precis kommit tillbaka från en liten tur upp till Västervik. Kräftskiva var huvudanledningen till att vi var där men vi fick också klättrat. Fick gjort Hourglass 7C (?) på Björnblocket i lördags. Ett riktigt häftigt problem på bara två hårda moves. Dynon till kanten är helt klart kruxet och jag fick prova ett par gånger innan det gick vägen. Christofer var också riktigt nära men fick en flapper och utan tejp är det bara spartaner som fortsätter.

Dagen efter kräftskivan stack vi till ett nytt område där vi hittade ett riktigt fett problem. Efter 30 min borstning av 5 pers var den klar att klättras. Det är numera en namn- och gradlös klassiker mitt ute i en skog. Ska se om jag kan få tag på lite mer info om den. Ståstarten gick snabbt att få klättrat men sitten visade sig varea riktigt hård och det var bara strongman Ry som kunde skicka. Grattis!

Nu tillbaka i Lund, vad händer nu?

Pre-season warm-up.......Any-one?

It seems that more and more in the climbing community are talking about heading to Kjuge this week-end. A strong posse from Malmö are planning an attack on saturday if not both days. The west coast posse are set to make an appearance on sunday and monday as well as "The Locals". Thankfully my girlfriend has allowed me to borrow my own car (clearly "ownership" means nothing in a "realtionship"). Whats mine is ours and whats hers is her own. LOL! So i hope to get in both days to really jump-start the upcoming season.

Since the end of last season here in sweden i have been basically just been climbing solid. Mostly trad here in Sweden and Norway as well as a trip to Ireland and Czech Rep where we bouldered on the black sandstone.

So the time has come to dig out the small shoes,chalk bucket and brush. Having hardly given bouldering a thought all summer, i feel psyched to get on it and crush. Moving from trad to boulder can be a process (or,maybe its just me). A different approach is needed, an explosiveness and focus that sets it apart from climbing trad lines of a mediocre grade, as i do.

I know some lunatics have continued to boulder at kjuge all summer, but for alot of us it has been a long wait. For me, i feel the wait has been long enough. Am not expecting primo conditions but a good chance to repeat old favourites and get a feel for it again. Hopefully the weather will co-operate and we'll all have blast. Shine on!

Nothing new

I förrgår bestämde jag mig för att tvinga mig själv till vila minst 3 dagar. Det gick inte enligt planerna då jag idag nästan klättrade ut genom fönstret i lägenheten av rastlöshet. Stack ut till gymmet och körde lite lätt klättring samt coaching. Imorgon vila och sen tillbaka till träningen. Inom kort ska det börja klättras sten och då blir det filmer, bilder och annat godis här i bloggen. Håll ut!

Træning træning træning

Vad ska man sæga. Rubriken talar før sig sjælv. Træning varje dag och en brinnande drøm om att komma i form igen. Før nærvarande kænns det riktigt bra och jag mærker utvecklingen tydligt. Ser næstan fram emot næsta platå så att jag kan pusha igenom den. Det finns alldeles før många projekt i Kjuge før att man ska vara ur form i en længre tid. Snart!!!

Update

Ok, dags for en liten update.

Gardagen spenderades med att satta upp vart stand har pa Outdoor 2010. ACn hade inte satts igang sa det var ca 35 grader varmt och inte sa najs.

Idag har massan borjat och det ar riktigt kul. Folk ar riktigt intresserade av var nya Limestoneserie och intresset for Core har definitivt okat under aret som gatt.

Haft ett mycket lyckat mote med Mammut och tror att det blir ett mycket bra ar med manga nya utmaningar.

Ikvall blir det Peak Performance fest dar Saidan ska spela och det blir riktigt gott. Ar det markligt att jag langtar hem for att trana aven om allt ar riktigt gott? :)

Vad hænder mannen?

Så kommer en efterlængtad (?) update. Jag har under høsten 2009 och våren 2010 kæmpat med fler och værre skador æn vad jag tidigare lyckats dra på mig under hela min klætterkarriær. Det har varit allt från stræckningar och inflammationer till pajjade revben och det har varit riktigt hårt att gå igenom. Nu har jag dæremot kunnat træna før fullt i øver 2 veckor och har inga kænningar av tidigare skador. Det kænns fantastiskt. Før nærvarande trænar jag i Copenhagen Boulders och BananaPark i Køpenhamn. Formen kommer sakta men sækert krypande och det kænns bættre och bættre varje gång jag kommit igenom en træningscykel.
I næsta vecka drar jag ner till Friedrichshafen før att representera CORE & Mammut på Outdoor 2010.

Saker och ting børjar røra sig...