När vi kom fram till Kjuge i lördags mötte vi genast upp med ingen mindre än Harald själv, som i god stil borstat upp nästan hela Lithium direkt. Efter en stund av försök och ytterligare etisk skolning nådde vi den fasanfulla insikten att problemet som vi försökte göra faktiskt inte existerade. Vi använde nämligen en sekvens som förde oss allt längre åt vänster och till slut var det ytterst svårt att säga vilka grepp som egentligen ingick.
Harald, som helt hade förlorat lusten att leva, gick, som så många andra tidigare har gjort innan honom, till Duke of alba-grottan för att söka tröst. Jag och Kalle försökte finna ny motivation på Regretto, och lyckades iallafall hyfsat, det är svårt att vara omotiverad när man klättrar på ett så fint problem. På mitt bästa försök föll jag på sista movet, det på väg till kanten alltså, så nästa gång, utan snö på kanten, går det nog.
Kalle kände långsamt krafterna återvända och vi gick vidare till Duke of alba, där Kristian och Harald stod och slet. Efter träningen på level III-krimpar i Lund så kändes greppen betydligt större och jag kunde göra problemet som tidigare har känts desperat på andra försöket för dagen. Kristian var väldigt stabil på första movet(kruxet) men dabbade gång på gång väggen bakom när han tagit kanten, nästa gång. Jag kände även lite på sitten(8A+) som bara tillför ett move, men det movet är väldigt långt, och det är brant och greppen är väldigt små. Det är precis så jag vill ha ett problem, tre moves var av ett är stenhårt. Eftersom jag har klättrat en hel del rep i mina dagar kan jag nämligen ofta komma undan på längre problem och det känns inte som samma utmaning. På ett långt problem kan man jobba in alla moves till perfektion och veta att man kommer att göra det för eller senare, men är det bara ett move och man inte kan göra så är det bara att gå hem och skamma sej.
Ett annat problem i samma anda som vi testade dagen efter är sittstarten till Sonic, stenhårt, och jag kommer tillbaka.
Till sist gjorde vi en miljon försök på block rocking beat(7B) och till slut kom Kalle upp och förtjänade sin hallonpaj på max.
Jag kan även passa på att nämna att jag tagit bort Aerodynamiten lågstart från mitt scorecard och det finns forfarande chans att göra först repetitionen.
tisdag 26 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Kristian, antingen blir du lite starkare eller så väntar du med bestigningen till du blir över 45 då dabbar blir tillåtna, allt enligt det nya Malmö manifestet....
Över 35 så har man 2 flashförsök
Över 40 så har man 3 flashförsök
Över 45 då blir dabbar tillåtna
Över 50 då sätter man helt och hållet sina egna regler...
Samuel
Skicka en kommentar